Fettisdagen 2027

När är fettisdagen 2027?

Fettisdagen 2027 infaller tisdagen den 9 februari (vecka 6). Dagen efter, onsdagen den 10 februari, är askonsdagen.

Datumet varierar eftersom fettisdagen bestäms utifrån påsken. Enligt lagen om allmänna helgdagar är påskdagen söndagen närmast efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars. Påskdagen kan därför infalla mellan den 22 mars och den 25 april.

Fettisdagen är alltid en tisdag, eftersom den är dagen före askonsdagen. På askonsdagen börjar fastan, som varar fram till påsk. Fastan är 40 dagar lång om man inte räknar söndagarna. Med de sex söndagarna blir det 46 dagar från askonsdagen till påskdagen, och fettisdagen infaller därför 47 dagar före påskdagen.

När är fettisdagen kommande år?

Datumen är uträknade från påskdagen för varje år: fettisdagen infaller alltid 47 dagar före påskdagen. Det tidigaste möjliga datumet är den 3 februari och det senaste den 9 mars. Veckonumren följer svensk standard, där veckan börjar på måndag.

Varför firar vi fettisdagen?

Fettisdagen firas som avslutning på fastlagen, festdagarna före fastan. Fastlagen består av tre dagar: fastlagssöndagen, som också kallats fläsksöndag, blåmåndagen och fettisdagen.

Fastan före påsk har katolskt ursprung. Den börjar på askonsdagen och varar i 40 dagar, söndagarna oräknade, fram till påsk. Fastan var en tid av återhållsamhet. Innan den började åt man därför så gott och så mycket man kunde. Fettisdagen var fastlagens sista dag, och den skulle vara en fet dag.

I katolska länder blev fastlagen en tid för karnevaler, där mat och fest står i kontrast till fastan som följer. Norden har ingen stark karnevalstradition, eftersom länderna har varit protestantiska i flera hundra år. Men även efter reformationen hade maten en central roll i fastlagen. Den som hade möjlighet åt sig mätt på kött och fläsk.

Nordiska museets samlingar visar hur det kunde se ut i olika delar av landet. På Öland, Gotland och i Småland åt man kroppkakor med kött och fläsk. I Uppland, Södermanland och Värmland åt man fettisdagskött, som bestod av kokta svinfötter. I Ångermanland ansåg många att fettisdagen skulle ha sju mål mat.

I bondesamhället var fastlagsdagarna också dagar för att spå vädret. Om det droppade från taken på fettisdagen skulle korna mjölka bra under sommaren.

I dag är det framför allt semlan som förknippas med fettisdagen. Svenska kyrkan beskriver traditionen att äta semlor på fettisdagen som fortfarande stark.

Varför äter vi semlor på fettisdagen?

Vi äter semlor på fettisdagen eftersom fettisdagen är fastlagens festdag och semlan har blivit dagens festbakverk. Enligt Nordiska museet påminner dagens semla om hur man förr åt sig mätt på kött och fläsk under fastlagen, innan fastan började.

Semlans föregångare är hetväggen, ett högreståndsbakverk från 1700-talet. Det var en bulle fylld med mandelmassa som ofta kryddades med kummin och serverades i en skål med varm mjölk. Namnet kommer från tyskans heisse Wecke, ”varma kilar”. Från mitten av 1800-talet blev fettisdagsbulle eller fastlagsbulle det vanligaste namnet.

Semlan som vi känner den i dag, bakad på vitt mjöl och fylld med mandelmassa och vispgrädde under ett lock med florsocker, blev vanlig först kring mitten av 1900-talet. Vitt mjöl, socker och vispgrädde var mycket ovanligt i bondesamhället.

Ibland påstås det att kung Adolf Fredrik dog av för många hetväggar på fettisdagen den 12 februari 1771. Enligt Nordiska museet dog han av ett slaganfall efter en mycket stor måltid, där bland annat ostron, hummer, surkål och hetvägg ingick.

Är fettisdagen och semmeldagen samma dag?

Ja. Fettisdagen, semmeldagen och semlans dag är namn på samma dag. Fettisdagen är det etablerade namnet. Semmeldagen och semlans dag är vardagliga namn som kommer av att dagen i dag främst förknippas med semlor.

Det betyder att semmeldagen 2027 också infaller tisdagen den 9 februari.

Vad betyder fettisdag?

Fettisdag betyder fet tisdag. Enligt Svenska Akademiens ordbok har dagen troligen fått sitt namn av den kraftiga och feta mat som under katolsk tid åts på dagen, den sista före fastans början. Ordet finns belagt i svenskan sedan 1594, då i formen ”fet tijdsdag”.

Samma namn finns i andra språk. På danska heter dagen fedetirsdag, och på franska mardi gras, som också betyder fet tisdag.

Ett äldre namn på dagen är vita tisdagen. Det syftar på det vita mjölet, men är enligt Nordiska museet troligen ett senare namn, eftersom vitt mjöl var mycket ovanligt i bondesamhället.

Vanliga frågor om fettisdagen

Källor och vidare läsning

• Nordiska museet: Fettisdagen – fastlagens dagar, mat i fastlagen, hetväggen, semlans historia och namnet vita tisdagen.
• Svenska kyrkan: Fastlagen – fastlagen som festdagar före fastan och semlan på fettisdagen.
• Svenska kyrkan: Fastan – att fastan börjar på askonsdagen och är 40 dagar utan söndagarna.
• Svenska Akademiens ordbok (SAOB): fet-tisdag – ordets betydelse, ursprung och äldsta belägg.
• Lag (1989:253) om allmänna helgdagar – hur påskdagen bestäms och vilka dagar som är helgdagar.

Senast uppdaterad 4 oktober 2026.